Idag släppte The Cure äntligen sitt nya album 4:13 Dream. Jag gick till skivaffären och frågade om skivan hade kommit. Åh nej! Det hade den inte. Katastrof! Jag gick till Åhléns istället och frågade om de hade fått in den där. Jadå, den låg fortfarande kvar i en låda ute på lagret. Yes! Hämta den till mig, sa jag och expediten lommade iväg och kom strax tillbaka med ett exemplar i handen. Mitt, bara mitt! Jag betalade och stack hem.
Med darriga händer satte jag CD:n i spelaren och tryckte på play. Första spåret Underneath The Stars är otroligt på alla tänkbara sätt. Det låter precis så som The Cure ska låta och skivan blir bara bättre och bättre för varje spår. Vilken lättnad! Allt prat om att The Cure skulle ha förlorat sin energi motbevisas här med råge. Okej, jag får väl erkänna att jag inte tyckte att Bloodflowers var någon direkt hit och att The Cure sedan dess inte varit lika spännande som tidigare. Men när de sista tonerna från slutspåret It’s Over klingat ut i rummet är alla tvivel som bortblåsta. Jag kastar mig på play-knappen igen – Redo för ännu en omgång. 52 minuter och 55 sekunders ren eufori.
Robert, Simon, Jason och Porl. Tack!
Senaste kommentarer