No religion

Idag på väg hem från jobbet tog jag en sväng genom stan. Jag var helt inne i mina egna tankar. Av en slump lyfte jag blicken och fångades av ordet ”Pastorsexpedition”. Ordet stod skrivet med stora svarta bokstäver på en skylt. Jag fick ett infall, som jag så ofta får, och styrde in cykeln på gården. Nu var det alltså dags. Jag har tänkt tanken flera gånger, men det har inte blivit av tidigare. Den största orsaken till fördröjningen är väl för att jag inte orkat bry mig. Men nu när jag ändå hade vägarna förbi så var det väl lika bra att få det gjort. Det kändes nästan spännande när jag knallade in genom entrén och upp för ett par trappor. Jag tryckte på den lilla ringklockan in till expeditionen. Efter bara en kort stund öppnades dörren. Det var en ganska så liten och leende kvinna i 40-årsåldern som mötte mig. Jag berättade som det var att, ja, jag var medlem i Svenska kyrkan men att jag inte längre önskade vara med. Det var dags för mig att gå ur. Hon nickade kort och bad mig följa med in på kontoret där jag skulle få en blankett att fylla i. Väl därinne stängde hon dörren efter oss och spände blicken i mig. Jaha, undrade jag, är det nåt annat jag ska göra? Jag hann knappt avsluta meningen innan hon tog ett raskt steg mot mig. Ta mig, sa hon långsamt med tillgjort djup röst och la samtidigt båda sina armar om min midja. Först försökte jag värja mig och bryta mig loss, men hon var förvånansvärt stark för sin ringa storlek och lyckades hålla sig fast. Sedan hävde hon sig med all sin kraft över mig så jag föll ner på golvet. Kvinnan satte sig i gränsle över mig och började sakta rulla med höfterna. Precis då knackade det på dörren. Kvinnan ryckte till som om någon stuckit henne med en vass kniv. Hon var på fötterna igen lika kvickt som en puma. Utan att säga ett enda ord räckte hon mig handen och hjälpte mig upp. Kom in, sa hon och dörren öppnades. Det var en av hennes kollegor som undrade om de skulle ta lunch tillsammans. Javisst, svarade hon nästan oberörd av det som precis hade hänt. Jag ska bara ge den här unge mannen en blankett. Hon började rota bland papperna på sitt skrivbord. Här har vi den, sa hon och räckte över blanketten. Jag tackade och stoppade pappret i innerfickan. På väg ut genom dörren kände jag en hand daska till över ena skinkan. När jag vände mig om såg jag kollegan som stod där med ett fånigt leende på läpparna. Utan nån vidare reaktion fortsatte jag raskt ut ur lokalen. Kåta jävlar, tänkte jag när jag satte mig på sadeln och trampade därifrån.

Gitarren

Jag kollade in dokumentären om Winnerbäck på SVT Play för några dagar sen. Den var väl okej. Direkt efteråt fick jag en sån oerhörd lust att damma av gitarren och plinka på den en stund. Det var ett bra tag sen sist. Nu har det gått ett par dagar och det har blivit några timmars spelande. Mina fingertoppar är ömma som smiskade barnrumpor och jag gillar det.

På lördag fyller jag år. Då blir det fest hemma hos mig. Jag har till och med möblerat om en aning för att gästerna ska få plats. Vi blir nog minst ett dussin glada pågar och jäntor. Alla inbjudna kunde tyvärr inte komma, men det är sånt som händer… bangare!

Spotify vs Deezer

Jag fick en invite till musiktjänsten Spotify för nån dag sen, laddade hem klienten och har använt den en hel del sen dess. Trots att Spotify fortfarande bara är i beta-stadiet har tjänsten fått rejält med uppmärksamhet i nyhetsmedia och bloggosfären. Spotify är gratis, men man måste få en invite av någon innan man kan skapa ett konto. Nackdelen med gratisversionen är att man då och då tvingas lyssna på korta reklamjinglar á la reklamradio, men inte i samma omfattning som de etablerade radiokanalerna pumpar ur sig. Inte ens i närheten faktiskt och det är ju rätt skönt. Vill man slippa reklamen så kostar det pengar – 99 kr/mån. De första intrycken jag har av tjänsten är att den är snabb, enkel och omfattande. Tyvärr är ljudkvaliteten inte den bästa. Ljudet känns plattare i jämförelse med vanliga mp3′or (256 kbps). Detta måste bli bättre för att jag ska kunna tänka mig att betala för tjänsten. Men i stort så gillar jag konceptet med Spotify och ser fram emot hur tjänsten kommer att utvecklas längre fram.

En annan musiktjänst som jag precis upptäckt är Deezer. Till skillnad från det klientbaserade Spotify så är Deezer en flash-baserad webbsida. Helt gratis och fritt från reklam (Firefox + Adblock Plus = Sant). Ljudkvaliteten är dessutom mycket bättre, eller den känns bättre. En del av den musik som jag inte hittade på Spotify fanns istället på Deezer och vice versa. Men ungefär där tar fördelarna slut. Deezer är trögt, eller för att använda ett mer passande ord – bloated. Tiden det tar att navigera på sidan gör att jag tappar både tempot och överblicken av vad jag håller på med. Det är väl förvisso bara en vanesak, men ändå något som jag gärna slipper att behöva vänja mig vid. För Deezer är helt ok och jag kommer fortsätta att lyssna på musik där.

Jag kan omöjligt utse en vinnare i nuläget. Det får bli oavgjort tills vidare.